Tänk om vi människor är här på jorden för att lära oss vara snälla mot våra medmänniskor, och hjälpa vem som helst av dessa våra vänner och fiender. Nog tror jag att alla har någon av vardera, vän eller fiende, allt för att vi ska lära oss vara hjälpsamma mot båda kategorierna.

Tänk om det är så, hur länge ska det dröja innan vi förstår att det är för vår nästa (alltså för någon annan) vi ska kämpa och inte för oss själva.

Tänk om det är så att den onde vill lura oss att kämpa för oss själva bara för att många av oss ska bli knäckta och bränna ut oss, och bli helt förvirrade. När det inte är någon börda alls att kämpa för sin nästa. MEN, OCH DET ÄR DET VIKTIGASTE, DET MÅSTE VARA MED STARKA GRÄNSER så att jag inte bränner ut mig själv.

Den oerhörda glädjande känslan som sprider sig i kroppen när man har kämpat för sin nästa och densamme har fått det bra, den går inte att beskriva. Den måste upplevas.